Judohistoria                                                   (Lars Österlund) 
Nedan följer en kort och icke uttömmande sammanställning av Judons historia och en kort presentation av
vissa kända judoprofiler som på ett eller annat sätt påverkat Svensk judo.
Förhoppningsvis skall judohistoriken kompletteras med jämna mellanrum och ge en levande beskrivning
av judon och dess utveckling.
Judohistoriken får fritt kopieras och mångfaldigas dock skall det nämnas att Svenska Judoförbundet och
flera av dess ledare varit behjälpliga vid sammanställningen. (Se vidare i slutordet!).
Svenska Judoförbundet tar tacksamt emot kommentarer och kompletteringar av judohistoriken.
1860 Judons grundare Jigoro Kano, shihan=stormästare, föds den 28 oktober i Myogo Prefecture, Japan.
1882 Jigoro Kano grundar Kodokan Judo med den första dojon i Eishoji Templet i Tokyo.
1884 Nybyggd hall Kodokan (platsen där man lär sig vägen).
1886 Tävling mellan Kodokan och Totsukaskolan, 13-0, 2 oavgjorda.
Tävlingen var avgörande för vilket system som den japanska polisen skulle träna.
1887 Judons tekniska sida komplett (enligt Japanska judohistoriken).
1889 Jigoro Kano gör en (av flera) rundresa till Europa bl a för att utforska
västerländska utbildnings- och uppfostringsmetoder samt sprida judoverksamheten.
1907 Förlängs ärmar och byxben på judodräkten (tidigare kortare ärmar och byxben).
1909 Jigoro Kano tar säte i den Internationella Olympiska Kommittén (IOC).
1912 Jigoro Kano är överledare för den Japanska OS-truppen vid OS i Stockholm.
1918 Gunji Koizumi (1880-1965) startar Judoklubben Budokwai i London.
1922 Judons spirituella sida komplett (enligt Japanska judohistoriken),
Kodokan Cultural Society bildas och Jigoro Kano deklarerar judons t.v.
grundprinciper: Seiryoku Zenyo - bästa möjliga användning av kropp och psyke
och Jita Kyoei - ömsesidig hjälp leder till ömsesidig välgång och förståelse.
1932 Bildas "Sällskapet för medicinska studier om judo" av Jigoro Kano.
1933 Jigoro Kano erhåller ministerportföljen för Kroppslig Kultur.
1935 Yoshiaki Yamashita (1865-1935) erhåller 10 Dan som första person.
1938 Jigoro Kano avlider.
Mikinosuke Kawaishi, (välkänd judoprofil) bildade tillsammans med Feldenkrais,
(välkänd för speciella rörelseövningar för handikappade och även judoprofil) Judo Club de France i Paris.
1945 Kyuzo Mifune (1883-1965) erhåller 10 Dan.
1948 Europeiska Judo Unionen, EJU, bildas den 26 juli.
1950 Opa Schutte, (1901-1978) ordförande i Nederländska Amatör Judo Association.
1951 Första EM i Paris.
1952 Internationella Judo Federationen, IJF, bildas av 17 nationer.
1955 Judoverksamhet startas i Göteborg
1956 Första VM i Tokyo den 3 maj med 31 judoka från 21 nationer.
Första Svenska Judoklubben, Hie Gou, bildas av bl a österrikaren Bruno Adler i Göteborg.
Judoverksamhet startas i Stockholm av bl. a. Gerhard Gosen, Stockholms Judo och Jiu-Jitsu Institut.
1959 Möte i Göteborg där det diskuteras att bilda Svenska Judoförbundet.
På Lorensbergs Cirkus arrangeras "SM" med ett tjugotal deltagare.
Segrare i Danklass blev Gerhard Gosen, Stockholm, och i Kyuklass Günther Reichhardt, Linköping.
1960 Den 27 november bildar nio klubbar vid ett möte i Göteborg Svenska Judoförbundet, SJF.
Första SM för seniorer (herrar) i Stockholm.
1961 SJF kommer med i Riksidrottsförbundet, RF.
Anton Geesink, Holland, och numera IOK-ledamot, tar guld vid VM i Paris och bryter för första gången
japanernas dominans på tävlingsmattan.
1962 Första officiella Svenska Mästerskapen den 26 juli, Eriksdalshallen i Stockholm, med 45 deltagare.
Vinnare i lättvikten blir Leif Åkerberg och i mellanvikt Nils-Axel Alsén, båda Stockholms JK.
Första landskampen. Sverige mot Finland, Sverige vann med 3-2 och Rolf K.Johansson vann
den avgörande matchen.
1963 Bildas Nordiska Judo Unionen, NJU, tillsammans med Danmark och Finland.
Första NM:et genomförs.
1964 Judo är med på OS i Tokyo och Anton Geesink tar guld.
SJF ansluts till EJU och är därmed anslutet till IJF.
Totalt är 31 judoklubbar anslutna till SJF.
Första svenskarna, G Reichhardt, Linköping och N-A Alsén, Stockholm deltar i EM i Öst-Berlin.
1965 Första svensk, N-A Alsén, deltog på VM i Rio de Janeiro.
1966 Fler än 50 medlemsklubbar i SJF.
1969 Vid SJF:s årsmöte den 15 november ändras namnet till Svenska Budoförbundet eftersom
andra budosporter som karate, aikido och kendo invalts i förbundet.
Riksgraderingskommittén bildas.
Första Lag-SM:et, 5 oktober i Göteborg vinns av Göteborgs Judoklubb.
Karl Wöst och Olle Edeklev erhåller som första svenskar IJF:s domarlicens.
1971 EM för herrar arrangeras i Göteborg.
1972  Förste svensk, Tommy Tegelgård, Stockholm, deltager i OS i München.
1974 Första dam-SM.
Första junior-VM:et i Rio de Janerio, Brasilien.
1975 Första EM för damer i München.
Första svenska dam-EM medaljören,Ann Löf från IK Södra tar brons.
1977 Första svenska herr-EM medaljören, brons till Wolfgang Biedron, Uppsala.
EM-silver till Rebecka Ljungbergh, SPIF.
1980 I november hålls första VM för damer i New York, från Sverige deltar bl. a.
Ann Löf och Agneta Billby, IK Södra.
Vid OS i Moskva blir Bertil Ström, Lugi Judo femma och judo var nationmässigt den tredje största sporten.
(1) Fri idrott  (2) Boxning  (3) Judo
1981 Karl Wöst erhåller IJF:s A-domarlicens.
1984 Sumiyuki Kotani (1903-91) graderas till 10:e Dan.
Nya Kodokan invigs i Tokyo.
Karl Wöst inväljs som ledamot i EJU:s domarkommitté efter att ha dömt i OS i Los Angeles.
1985 EM för damer arrangeras i Landskrona och Tipi Kantojärvi, Halmstad, vinner silvermedalj i -52 kg.
1986 VM-silver till Elisabeth Karlsson, Södra, i -66 kg.
Judons Idrottsgymnasium startas i Frövi/Lindesberg under ledning av Björn Nyberg.
1987 SJF återbildas vid ett möte i Eskilstuna den 11 januari och inväljs i RF vid RIM den 27 november i Linköping.
1988 SJF med som eget specialförbund i RF från den 1 juli.
Första svenska handikapps-OS-medaljen, brons till Kenneth Henningsson, Kristinehamn.
1989 Pierre Schori, kabinettsekreterare, väljs till förbundsordförande.
1992 Lars Adolfsson, Borås, femma i -78 kg och Katarina Håkansson, Uppsala sjua i -72 kg vid OS i Barcelona.
1994 SJF har fler än 14 000 medlemmar i 163 klubbar.
Rolf K. Johansson, Norrköping, och Antoon Geels, Lund, erhåller 7 Dan.
Sammanställt av Lars Österlund ur diverse judolitteratur och efter samråd med flera judoledare
Speciellt tack för all hjälp med att få fram uppgifterna till följande:
Rolf K. Johansson Antoon Geels
Karl Wöst Kurt Durewall
Stig Forsberg Solveig Malmkvist
Ann Löf Douglas R. Bruce
Agneta Billby Dick D. Johansson