Jigoro Kano, judons grundare, skapade Judo ur jujutsusystemen. Han tog bort de "farliga" momenten och införde det som var det revolutionerande med judo, den fria träningen (randori).
Tidigare hade man endast övat kampteknik i förutbestämd form (kata). Men med hjälp av randori kunde man träna mer realistiskt och vara mer
förberedd i tävling. Det visade sig att de som övade randori var överlägsna de som endast tränade kata.

Jigoro Kano som var språkstuderande jämförde judo med språkstudier. Han såg kata som grammatik och randori som uppsatsskrivning.
Således är utövandet av kata viktigt för att få en djupare förståelse för judo. Judo är inte bara randori och heller inte bara kata utan både ock.

Det förekommer att vi ibland inte säger att det finns slag och sparkar i Judo, men det finns det, i kata.
Vi har i Judo sju officiella kator. De två första kallas med ett gemensamt namn randori no kata.
Dessa två är Nage No Kata och Katame No kata.
Nage No Kata som är en "provkarta" på kastteknikerna som används vid randori (den fria träningen), samt Katame No Kata som visar kontrolltekniker som används vid randori. I de övriga kata förekommer det slag och sparktekniker, d.v.s. tekniker som inte är tillämpliga under randori och övas därför endast under disciplinerade former, d.v.s. kata.

Det finns även en tredje kata, Go no sen no kata som ibland brukar räknas in i Randori no kata, men denna är inte officiellt godkänd vid Kodokan Judo. Go no sen no kata innehåller kontringstekniker och är ur ett strategiskt perspektiv likartad med Nage no kata. Nage no kata är utmärkande för Kanos "nytänkande" på så vis att man genomför teknikerna både åt höger och åt vänster. Detta hade man inte gjort tidigare. Tidigare hade kampteknikerna endast utförts på en sida. (Det kan kanske ha att göra med att man höll svärdet i en av händerna).

Randori no kata skapades 1888. Dessa blev modifierade och standardiserade vid två senare tillfällen. Första gången 1905 och andra gången 1907.